På söndag åker vi till Hemsedal och jag längtar så jag blir tokig. Arvid är laddad och ser fram emot att kunna åka från toppen första dagen redan. Förra året var ju första gången han åkte skidor så det tog i alla fall två dagar innan han åkte alla backarna. Barn! De är helt makalösa på att lära sig nya saker.

I går var det "Lennart dagen" igen. Helena och Þota åkte med oss så Helena kunde träna i ridhus. Lennart var mycket nöjd med Leiknas bakbensverksamhet i går. -Hon sätter under sig mycket bra nu och är jämn och fin! var hans utlåtande. Hurra sa jag! Jag har slaviskt tränat på våra "Magnusövningar" och de verkar ju gått hem. Jag har själv kännt att hon börjat vinkla under sig mycket bättre, och detta på bara lite drygt en vecka. Hon är läraktig min tösabit. Det känns så härligt att verkligen satsa på sig själv denna våren. Lennart varje måndag och Magnus en gång i månaden. Nu jädrans skall det manglas, man får passa på när tillfälle ges helt enkelt. Tur att jag snart har en ny häst att rida. Leikna kommer inte vilja träna lika mycket som jag :-D 

Eftersom det står tre unghästar (fyra med Barbros) och "väntar" på mig (Litla-Min, Spænir, Hildir och till sist Fífill) är det underbart att känna hur jag går framåt i min ridning. Jag måste suga åt mig ännu mer och gå ännu fler kurser och lektioner. Så mycket tiden och plånboken klarar helt enkelt. *skrattar*

Jag har fixat ihop ett kollage av Þyrill och några av hans avkommor. Sitter och tittar på den och längtar tills han får komma till mig.

Men tänk om han är ett monster att rida?  Het som attan. Men då kan man ju rida i paddock och manege och skylla på att hästen är en Tävlingshäst. *ler*   Har nämligen hört detta uttalande några gånger. En tävlingshäst måste vara het och därför är det ok att bara harva i paddocken eller manegen. Knasigt! Ja,ja Þyrill är säkert en bussig herre, enligt utsago skall han vara det.

Leira börjar bli frisk, tycker hon själv i alla fall. Häromdagen körde hon ett race i hagen! Observanta Helena upptäckte det och tog in henne i boxen. Tji fick Leriaskruttan. Där inne stod hon och hummade och fladdrade med sina näsborrar.... Hum hum här vill jag inte stå....

Nähä govänner nu är det dags att göra lite nytta.

/Åsa