Så äntligen var det dags för killarna att komma till hagarnas roys roys. Den är helt enkelt underbar. För att vara ärligt är vi så lyckligt lottade att få tillgång till dessa underbara hagar. Hästarna bara stortrivs och det är inte sån konstigt. Jisses så de sprang! Vi körde två vändor med transporten eftersom vi bara var tre. Jag, Barbro och Johanna. Spænir, Hildir, Einfari och Þruður fick åka trailer. De andra killarna gick vi med. Jag hade Latte och Pètur. De skötte sig utmärkt. Latte har fått upp tempot nu när man leder. Öronen spetsade framåt och nyfiken. Han är bara helt otroligt snäll. Som en stor Labrador, som Barbro uttryckte sig.

I dag när jag skulle kolla till killarna blev det så här:

Hrm, var kan de vara. Åsa får gå på hästjakt. Leta efter spår....

Som en sann Indian hittade jag ett dolt spår. Eller ja kanske inte så doltd men ett spår är det allt.

Nej inte är de vid "vattenhålet" heller.

Aha där långt bort skymtar jag mer än bara kor.

 Killarna har inte tid att prata utan är fullt upptagna med det frodiga gröna gräset längst ned.

En vy från stohagen. Helt lugnt då inget sto är i brunst.

Nu är det läggdags!

/Åsa