Så här i sista sekund innan vi skall klä på oss och åka på nyårsmiddag. Torris som jag är har jag smörjt in mig med riktig fet creme. Vad som då händer är att det tar evigheter innan jag kan klä på mig igen. Ok kankse jag överdrev en smula men det känns så i alla fall, för oftast har jag brått och vill få på mig direkt. Men nu är vi för en gång skull i tid och jag behöver inte stressa. Ja där fick ni lite mer oviktig information om mig   .

Vart har detta året tagit vägen?

Är man gammal när man känner så? Antagligen. Men jag frågar mig ändå hur kan dagarna gå så fort. Tage är 16 månader och Arvid fyller 11 i mars. Ja jisses. Vi har haft ett mycket bra 2010. Fina friska barn, friska själva, alla sex fölningarna gick som smort (fyra egna men ansvar för sex) och tre underbara föl busar nu runt i hagen bakom prästgården.

Hringur hade 10 ston utifrån i sommar och allt gick bra, inga skador och nästan alla dräktiga.

Bygget här hemma är lite senare än beräknat men jag har en känsla att det bara är bättre för vi har kommit på många nya idéer och hunnit tänka om på andra.

Inte mindre än 6 ridhästar har jag igång nu. Den ena trevligare än den andra, om jag får säga det själv. Det går fint att blunda, välja ut en häst i hagen och den du får är en härlig ridhäst! Så skall det vara.

Mål inför 2011? Ja de är många, stora som små. Vi sparar det till ett annat inlägg.

Julen är över och den var fantastisk! Tillsammans med hela goa familjen, precis som det skall vara. Men mamma, vi saknade dig! Hoppas du såg oss.

Paketracet är igång!        Tage hjälper mamma.     Arvid och morfar på jul.

Min Leikna är ju en fantastisk ridhäst med ett lynne som inte är av denna värld. Därför tänkte jag att det skulle funka att tolka med henne. Sagt och gjort, jag tog med mig Arvid och Matilda ut och på med lokselen, fäste fast linor och sedan fick Matilda och Arvid vara testpiloter. Precis som jag anat var det inga som helst problem. Leikna sprang på som om hon aldrig hade gjort annat än att dra två skrikande barn bakom sig på en dånande bobb!

I dag har vi varit ute för 3:e gången och då med två långa brädor som skacklar. Inte heller det bekommer henne! De dånade och åkte fram och tillbaka mot hennes ben. Hon bara spetsade öronen och skulle fram! Jag ser fram emot den dagen då jag spänner för den fina släden vi hittat på svärfars loge. TACK Mia Larsson för att jag får låna din loksele! Kram på dig.

Nähä nu hör jag att Ander startar bilen, jisses jag som inte ens har kläder på mig.

Ha en riktigt fin kväll och på återhörande nästa år!

KRAM till er alla